The Nordic region is a world-leading exporter of sawn softwood, accounting for a quarter of the global market. It may be surprising that while the forests are being utilized, the Nordic countries simultaneously have by far the largest protected forest areas. Half of the EU’s strictly protected forest is located in Sweden and Finland.

The new report “Nordic Forest Statistics 2026” (Nordic Forest Research/Nordic Council of Ministers) compiles current statistics on forest resources, industry, trade, and environment, and gives a unique opportunity for comparisons that wasn’t possible 

 

Svensk text längre ner

The unique importance of the Nordic forest to society and the environment is evident across many statistical sectors. Climate, employment, export revenues, and people’s access to forest environments are areas where the Nordic countries stand out compared to the rest of Europe and the entire world. The newly published report places the Nordic region in a global environment and gives many fruitful comparisons.

FIND THE REPORT HERE
Authors of the report: Mats Hannerz, Håkan Ekström, Johan Freij

Nowhere in the world do we have such good knowledge of the condition of forests as in the Nordic region. It was Norway, closely followed by Finland and Sweden, that in 1919 started the first nationwide and systematic forest inventories. It is these ongoing national forest inventories that enable us to have detailed information about the composition of the forests and their changes over time. And changed they have. In a century, the standing timber volume has doubled in Sweden and Finland. In Norway, it has tripled. Denmark, which started its inventory later, increased its standing timber volume by 67% between 1990 and 2023. Even Iceland has made progress with afforestation, albeit from a low level.

 

Harvest – and timber volume – increase

While the forests have become richer in timber, they have also delivered raw materials. An example in the report presents the condition from 1960 up to the present day. If we base it on the forest volume in Sweden, Norway, and Finland combined in 1960, we have to date harvested double that volume over 60 years. And despite this harvest, the remaining timber volume is 70% higher than it was 60 years ago. The increased volume is not only coniferous trees but also broadleaves, where the proportion has increased from 16–20%.

 

Big companies and many smallholders

Some of the largest forest companies are located in the Nordic region, but it is as a country of smallholders that the Nordic region stands out. More than half (56%) of the land is owned by individual family forest owners, and these account for 70% of timber deliveries. It is the 700,000 small-scale forest owners who make decisions regarding management, each according to their own motives. Among small-scale forest owners, regeneration areas are smaller, broadleaf proportions higher, and trees older when they are finally harvested.

 

Leading in forest products

Biofuels, especially from the forest, have contributed to the transition from fossil to renewable energy production. In Finland, the share of biofuels is 38%, in Denmark 37%, and in Sweden 34%. In the EU, 74% of energy comes from fossil sources, while in the Nordic region it is half as much (37%).

Despite the Nordic region accounting for only 1.5% of the world’s total forest area, the region is a leading producer and exporter of forest products. Overall, the Nordic region is largest in exports of sawn softwood (24% of the global market) as well as paper and paperboard products (16%). Exports of wood pulp are led by Brazil, but Canada and the Nordic region share a near-equal second place. It is primarily Finland and Sweden that contribute to the Nordic first place, but sawmills and other forest industry are also important in Denmark and Norway.

 

Large protected areas

Even though the forest industry is strong and a large share of the forest area is managed, large forest areas are also protected. Of what is described in international statistics as strictly protected forest (formally protected as nature reserves and national parks), 50% is found in the Nordic region, primarily in Finland and Sweden. However, this is not all. A lot of forest is also set aside voluntarily, and furthermore, forestry is not permitted on low-productivity land. If this is included, more than a quarter (Sweden) and a third (Norway) of the forest is exempted from forestry.

Forestry in the Nordic region rests on the model of “retention forestry”, a clear-cutting system with nature consideration where buffer zones, tree groups, and dead wood are left behind at all final fellings. On average, 5–10% of the trees are saved, which then become “retention trees” (“eternity trees”) allowed to grow into the new forest that develops. In the long term, there will thus be old trees and dead wood in every forest stand, which can act as “lifeboats” for many species.

 

Dead wood increases

Through the national forest inventories, we have oversight of how conservation-value substrates develop in the forest. In the Nordic region, for example, the volume of dead wood increased by 35% between 2005 and 2020, and the proportion of old forest has increased by 90% in just 30 years in Sweden. But these are still far from the levels that existed in the original forest.

The Nordic forest is important as a carbon sink in Europe. Of the carbon stock in the forest, 38% is in the Nordic region. The carbon stock, when counting both above and below ground, increased by 29% in the Nordic region between 1990–2020. Greenhouse gas emissions have simultaneously decreased by 35%.

The statistics actually provide recognition that the Nordic forestry model works. So stand tall, Nordic region!

 

 

Text in Swedish

Sträck på dig Norden – din skog är en vinnare

Norden som region är en världsledande exportör av sågat barrvirke, med en fjärdedel av den globala marknaden. Det kanske är förvånande att samtidigt som skogarna utnyttjas har Norden de i särklass största skyddade skogsarealerna. Av EU:s strikt skyddade skog finns hälften i Sverige och Finland.
Den nya rapporten “Nordic Forest Statistics 2026” (Nordic Forest Research/Nordiska Ministerrådet) samlar aktuella siffror över skogsresurser, industri, handel och miljö och ger en god möjlighet till jämförelser som tidigare inte varit möjlig.
Text: Mats Hannerz, Silvinformation

 

Den nordiska skogens unika betydelse för samhället och miljön syns i många statistiksektorer. Klimatet, sysselsättningen, exportintäkterna och människors tillgång till skogsmiljöer är områden där de nordiska länderna sticker ut jämfört med övriga Europa och hela världen. Den nyligen publicerade rapporten sätter Norden i ett globalt sammanhang och ger möjlighet till många givande jämförelser.

HÄR FINNS RAPPORTEN
Authors of the report: Mats Hannerz, Håkan Ekström, Johan Freij

Ingenstans i världen har vi så god kunskap om skogarnas tillstånd som i Norden. Det var Norge, tätt följd av Finland och Sverige, som år 1919 startade de första landsomfattande och systematiska inventeringar av skogarna. Det är dessa löpande riksskogstaxeringar som gör att vi har detaljerad information om skogarnas sammansättning och deras förändring över tid. Och förändrats har de. På ett sekel har virkesförrådet fördubblats i Sverige och Finland. I Norge har det tredubblats. Danmark, som kom igång med taxeringen senare, ökade sitt virkesförråd med 67 % mellan 1990 och 2023. Även Island har kommit igång med beskogning, om än från en låg nivå.

 

Både mer råvaror och ökande virkesvolym

Samtidigt som skogarna blivit mer virkesrika har de också levererat råvaror. Ett exempel i rapporten presenterar tillståndet från 1960 fram till idag. Om vi utgår från skogsvolymen i Sverige, Norge och Finland tillsammans år 1960, så har vi tills idag avverkat dubbla den volymen på 60 år. Och trots detta uttag är den kvarvarande virkesvolymen 70 % högre än den var för 60 år sedan. Den ökade volymen är inte bara barrträd utan även lövträd, där andelen har ökat från 16–20 %.

 

Stora företag och många småbrukare

Några av de största skogsföretagen finns i Norden, men det är som småbrukarland som Norden sticker ut. Över hälften (56 %) av marken ägs av enskilda familjeskogsbrukare och dessa står för 70 % av virkesleveranserna. Det är de 700 000 småskogsägarna som fattar beslut om skötseln, var och en efter egna motiv. Hos småskogsägarna är föryngringsytorna mindre, lövandelarna större och träden äldre när de väl skördas.

 

Ledande på produkter från skogen

Biobränslen, framför allt från skogen, har bidragit till omställningen från fossil till förnybar energiproduktion. I Finland är andelen biobränslen 38 %, i Danmark 37 % och i Sverige 34 %. I EU kommer 74 % av energin från fossila källor, i Norden hälften så mycket (37 %).

Trots att Norden bara har 1,5 % av världens samlade skogsareal så är regionen ledande som producent och exportör av skogsprodukter. Sammantaget är Norden störst på export av sågat barrvirke (24 % av världsmarknaden) samt papper och pappersprodukter (16 %). Exporten av pappersmassa leds av Brasilien, men Kanada och Norden kommer på en nästan lika andraplats. Det är framför allt Finland och Sverige som bidrar till den nordiska förstaplatsen, men sågverk och annan skogsindustri är viktiga även i Danmark och Norge.

 

Stora områden är skyddade

Även om skogsindustrin är stark och en stor del av skogsarealen brukas så är också stora skogsområden skyddade. Av det som i internationell statistik beskrivs som strikt skyddad skog (formellt skyddat som naturreservat och nationalparker) återfinns 50 % i Norden, och då framför allt i Finland och Sverige. Detta är dock inte allt. Mycket skog är också frivilligt avsatt, och dessutom är skogsbruk inte tillåtet på lågproduktiv mark. Räknar man in detta är mer än en fjärdedel (Sverige) och en tredjedel (Norge) av skogen undantagen från skogsbruk.

Skogsbruket i Norden vilar på modellen ”retention forestry”, ett trakthyggesbruk med naturhänsyn där kantzoner, träddungar och död ved sparas vid alla slutavverkningar. I genomsnitt sparas 5–10 % av träden som då blir ”evighetsträd” som får växa in i den nya skog som växer upp. På sikt kommer det då att finnas gamla träd och död ved i varje skogsbestånd, vilka kan fungera som ”livbåtar” för många arter.

 

Andelen död ved ökar

Genom riksskogstaxeringarna har vi kontroll på hur skyddsvärda substrat utvecklas i skogen. I Norden har till exempel volymen död ved ökat med 35 % mellan 2005 och 2020, och andelen gammal skog har ökat med 90 % på bara 30 år i Sverige. Men fortfarande är det långt från de nivåer som fanns i den ursprungliga skogen.

Den nordiska skogen är viktig som kolsänka i Europa. Av kolförrådet i skogen finns 38 % i Norden. Kolförrådet, när man räknar in både ovan och under jord, ökade med 29 % i Norden mellan 1990–2020. Utsläppen av växthusgaser har samtidigt minskat med 35 %.

Statistiken ger ju faktiskt ett erkännande för att den nordiska skogsbruksmodellen fungerar. Så sträck på dig Norden!