Emerging climate threats are expected to make Nordic forests, ecosystem services, and societies more sensitive to fires. This means that society’s preparedness for forest fires within civil contingencies, community planning, and forest management needs to continue to develop.
SNS, the Nordic Network for Forest and Vegetation Fires, and SLU Forest Damage Centre have prepared a policy brief on how forest fires can be mitigated throw forest management in Nordic Forests.
Text in Swedish further down
To create more fire resilient forests and societies in a changing climate, there is a need to actively identify fire risk in the Nordic forests and include fire mitigation as part of forest management plans, landscape and community planning, and wildfire preparedness analysis. Different mitigation methods can be applied, taking into account the local conditions and different forest management goals.
– The goal of the policy brief is to awaken decision-makers, forest owners and communities to think more from the forest fire perspective, to provide knowledge and recommendations on how we can better take into account fire risk and mitigate forest fires. We also have discovered that there is very little research on the fire risk connected to forest management in Fennoscandia. Therefore, it is also an important part of the policy brief to identify knowledge gaps and point them out, says Inka Bohlin, analyst at SLU Forest Damage Centre and researcher, the main author of the policy brief.
Forest management activities can be used to actively mitigate forest fires and increase the fire resilience of forest landscapes, and thereby positively impact local communities and support national and international strategies for climate adaption. By creating a heterogeneous forest landscape with small patches of homogenous fuels (stand size), by rewetting previously drained forests, and by protecting the natural wetland areas, the risk of fire can be decreased. In addition, by building forest roads to remote forest areas, and by maintaining the road network, the risk of large scale and high intensity forest fires can be reduced by giving rescue services easy access to the forest. In the future, active identification and creation of firebreaks, like deciduous tree zones, in forest landscape and wildland urban interface (WUI) or targeted prescribed burnings and grazing, could be alternative mitigation methods in the Nordic region.
Holistic thinking is important, to include fire risk in forest planning, community planning and national risk management, says Inka Bohlin.
– I also want to highlight forest planning at the landscape level, in forestry we are used to management planning at the stand level. By creating a more heterogeneous landscape risk for large fires can be reduced. A couple examples of practical mitigation activities are to increase the amount of deciduous trees, and to build and maintain forest roads.
Fire mitigation should be seen as part of a larger scheme of ecological, economic, and social forest management goals such as biodiversity, carbon-sequestration, monetary value, recreation, climate adaption or other risk management. Many fire mitigation measures also support other forest management goals.
So why are the Nordic countries doing this together?
– It is very important, both that we can learn from each other but also help each other when needed, because the forest and forestry are quite similar in the different countries and we are geographically close to each other. We can also use resources more efficient with joint efforts and routines, e.g. in fire monitoring and fire fighting.
Recommendations from the policy brief:
• Actively identify fire risk in Nordic forests, connected to climate change projections
• Include forest fire mitigation as an active part of forest management plans, landscape and community planning, and national risk management (e.g. wildfire preparedness analysis)
• Apply the recommended short-term technical and long term conceptual approaches listed in this policy brief
• Select mitigation methods and strategies based on local conditions (fuel, terrain, climate) and take into account combined management goals
• Promote forest management that combines multiple objectives and landscape variability
• Increase the knowledge base and knowledge exchange on fire mitigation in the Nordic region via data collection, research, communication, and education
• Support collaboration, social and cross-sectorial engagement, and capacity building towards fire resilient forest management
• Acknowledge that more knowledge is needed on the trade-offs between fire mitigation and other forest management goals in the Nordic region to be able to offer well-founded recommendations and decision support
• Create a comprehensive forest fire database
• Accept that even the best-managed forests may burn in extreme weather conditions
Text in Swedish
Den klimatförändring som hotar, förväntas göra nordiska skogar, ekosystemtjänster och samhällen mer känsliga för bränder. Det innebär i sin tur att samhällets beredskap för skogsbränder, både inom civil beredskap, samhällsplanering och skogsvård, behöver utvecklas.
SNS, det Nordiska Nätverket för Skogs- och Vegetationsbränder och SLU Skogsskadecentrum har utarbetat en policy brief om hur skogsbränder kan motverkas genom skogsskötseln i de nordiska skogarna.
För att skapa mer brandtåliga skogar och samhällen i ett föränderligt klimat finns det ett behov av att aktivt identifiera brandrisker i de nordiska skogarna och inkludera brandbekämpning som en del av skogsvårdsplaner, landskaps- och samhällsplanering, och att se över skogsbrandberedskapen. Olika metoder kan tillämpas beroende på de lokala förhållandena och de olika skogsvårdsmålen.
– Målet med policy briefen är att väcka beslutsfattare, skogsägare och samhällen till att tänka mer ur skogsbrandsperspektivet, och att ge kunskap och rekommendationer om hur vi bättre kan ta hänsyn till brandrisker och förebygga skogsbränder. Vi har också upptäckt att det finns väldigt lite forskning om brandrisken kopplad till skogsskötseln i Fennoskandia. Därför är det också en viktig del av policy briefen att peka ut kunskapsluckor, säger Inka Bohlin, analytiker vid SLU Skogsskadecentrum, forskare och policybriefens huvudförfattare.
Skogsvårdsåtgärder kan användas för att aktivt motverka skogsbränder och öka skogslandskapens brandmotståndskraft. Därigenom påverkar man också lokalsamhällena positivt och stödjer nationella och internationella strategier för klimatanpassning. Genom att skapa ett heterogent skogslandskap med små fläckar av homogena bränslen (det handlar om beståndsstorleken), genom att återväta tidigare dränerade skogar och genom att skydda de naturliga våtmarksområdena kan brandrisken minska. Genom att dessutom bygga skogsvägar till avlägsna skogsområden och underhålla vägnätet kan risken för storskaliga och högintensiva skogsbränder minskas genom att ge räddningstjänsten enkel tillgång till skogen. I framtiden kan aktiv identifiering av och skapande av brandgator, som lövträdszoner i skogslandskap och vilda stadsgränssnitt (WUI) eller riktade föreskrivna bränningar och bete av djur vara alternativa begränsningsmetoder i Norden.
Helhetstänkande är viktigt, att få med brandrisken i skogsplanering, samhällsplanering och nationell riskhantering, säger Inka Bohlin.
– Jag vill också lyfta fram skogsplanering på landskapsnivå, inom skogsbruket är vi vana vid förvaltningsplanering på beståndsnivå. Genom att skapa ett mer heterogent landskap kan risken för stora bränder minskas, säger hon.
Brandbekämpning bör ses som en del av ett större system av ekologiska, ekonomiska och sociala skogsförvaltningsmål såsom biologisk mångfald, kolbindning, monetärt värde, rekreation, klimatanpassning eller annan riskhantering. Många brandbekämpande åtgärder stödjer även andra skogsvårdsmål.
Så varför gör de nordiska länderna detta tillsammans?
– Det är väldigt viktigt att vi lär av varandra, men också hjälper varandra när det behövs, eftersom skogen och skogsbruket är ganska lika i de olika länderna och vi ligger geografiskt nära varandra. Vi kan också använda resurserna mer effektivt med gemensamma insatser och rutiner, till exempel inom brandövervakning och brandbekämpning.
Rekommendationer från policy briefen:
• Aktivt identifiera brandrisker i nordiska skogar, kopplat till prognoser för klimatförändringen
• Inkludera begränsning av skogsbränder som en aktiv del av skogsbruksplaner, landskaps- och samhällsplanering och nationell riskhantering (till exempel beredskapsanalys för skogsbränder)
• Tillämpa de rekommenderade kortsiktiga tekniska och långsiktiga konceptuella tillvägagångssätten som anges i denna policy brief
• Välj begränsningsmetoder och strategier baserade på lokala förhållanden (bränsle, terräng, klimat) och ta hänsyn till kombinerade förvaltningsmål
• Främja skogsbruk som kombinerar flera mål och landskapsvariationer
• Öka kunskapsbasen och kunskapsutbytet om brandbekämpning i Norden via datainsamling, forskning, kommunikation och utbildning
• Stötta samarbete, socialt och tvärsektoriellt engagemang och bygg upp en brandtålig skogsförvaltning
• Inse att det behövs mer kunskap om avvägningarna mellan brandbekämpning och andra skogsvårdsmål i Norden för att kunna erbjuda välgrundade rekommendationer och beslutsstöd
• Skapa en omfattande skogsbranddatabas
• Acceptera att även de bäst förvaltade skogarna kan brinna under extrema väderförhållanden