Through an SNS call in spring 2025, Ukrainian researchers were given the opportunity to engage with a research community operating in peace. New connections have been established and knowledge has been put to even greater use, despite Russia’s war of aggression against Ukraine.
Text på svenska längre ner
In spring 2025, SNS announced funding for our networks to invite Ukrainian researchers to participate in their activities. The aim was to support Ukrainian researchers during a challenging time, promote collaboration within forest research, and expand the networks and contacts of Nordic researchers involved in existing research networks and projects.
– We saw this as a great opportunity to strengthen our network, expand our contacts, and in particular to include Ukrainians who are in a very difficult situation, says Helena Stefánsdóttir at Land and Forest Iceland in Iceland and coordinator of the MoniForSoil network, which through the SNS funding connected with several Ukrainian researchers.
– First and foremost, there are people in need in Ukraine. From a humanitarian perspective, it is extremely important that they are able to continue working with what they are good at, says Mateusz Liziniewicz at Skogforsk in Sweden and coordinator of the network Effective phenotyping/dronotyping.
The benefits of collaboration with Ukrainian researchers have been mutual. The networks have gained access to new perspectives and knowledge, while the Ukrainian researchers have gained a professional network operating in peaceful conditions, with access to equipment that the war prevents them from accessing at home.
– It is interesting for us to include countries that are located further south than the current members of the network. Broadening perspectives is always a good way to increase knowledge, says Helena Stefánsdóttir.
– It was a fantastic opportunity for us. The meeting in Iceland was a major step forward. And for the meeting in April, we plan to bring soil samples that will be sent for DNA analysis in Canada. This will give us a better understanding of how the military activity is altering DNA and biodiversity in Ukraine, says Olha Kravchenko, at the National University of Life and Environmental Sciences of Ukraine, and one of the new members of MoniForSoil.
Olha also sees opportunities for future projects to grow out of the new contacts.
– We have gained opportunities to deepen our contacts with Nordic and Baltic researchers, but also the possibility to submit larger research proposals together,” says Olena Borysiak, at the West Ukrainian National University.
– Many Ukrainians have become very skilled in using drones. Roman (Dr Roman Zadorozhniuk at National University of Life and Environmental Sciences (NUBIP), Kyiv, Ukraine), whom we are working with, has extensive expertise and is a great help to us, says Mateusz Liziniewicz, who also sees a transfer of knowledge in the other direction, as Ukrainian researchers are now gaining insights into how drones can be used specifically in forest breeding – an area where this approach has not previously been applied.
The use of drones in forest breeding research can save both time and money and provide more objective measurements.
– It can also make the work more attractive to people, as it can otherwise be quite repetitive and come with rather challenging working conditions, says Mateusz Liziniewicz.
– Roman taught us how to analyse our data. I had a completely different approach, but he showed us how to do it much more efficiently.
Swedish text
SNS-utlysning gav krigsdrabbade skogsforskare ny möjlighet
Ukrainska forskare fick genom en SNS-utlysning våren 2025 en chans att komma in i en forskarvärld i fred. Nya kontakter har knutits och kunskap har kommit till än större nytta, trots det ryska anfallskriget mot Ukraina.
Våren 2025 utlyste SNS finansiering för våra nätverk för att bjuda in ukrainska forskare att delta i deras aktiviteter. Målet var att stödja ukrainska forskare under en utmanande tid, främja samarbete inom skogsforskning samt stärka nätverk och kontakter för nordiska forskare inom våra befintliga forskningsnätverk och projekt.
– Vi såg det som en bra möjlighet att stärka vårt nätverk, utvidga våra kontakter och framför allt att inkludera ukrainare som är i en väldigt svår situation, säger Helena Stefánsdóttir at Icelandic Forest Research in Iceland, coordinator of the network MoniForSoil, which through the SNS funding connected with several Ukrainian researchers.
– Först och främst finns det människor i nöd i Ukraina. Ur mänsklig synvinkel är det superviktigt att de får fortsätta att jobba med det de är bra på, säger Mateusz Liziniewicz at Skogforsk i Sverige, koordinator för nätverket Effective phenotyping/dronotyping.
Nyttan med ett ukrainskt utbyte har gått i båda riktningarna. Nätverken har fått tillgång till nya perspektiv och ny kunskap, och de ukrainska forskarna har fått ett professionellt nätverk som verkar i fred och har tillgång till utrustning som kriget hindrar dem från att få tillgång till.
– Det är intressant för oss att inkludera länder som ligger längre söderut än nuvarande medlemmar i nätverket. Att vidga perspektiven är alltid ett bra sätt att öka kunskapen, säger Helena Stefánsdóttir.
– Det var en fantastisk möjlighet för oss! Mötet på Island var ett stort steg för oss. Och till mötet i april tänker vi ta med jordprover som vi ska skicka för DNA-analys i Kanada. Det kommer att ge oss förståelse för hur den militära aktiviteten förändrar DNA och biodiversiteten i Ukraina, säger Ohla Kravchenko på National University of Life and Environmental Sciences in Ukraine, en av de nya medlemmarna i NordForSoil.
Ohla ser också möjligheter för att framtida projekt skulle kunna växa fram ur de nya kontakterna.
– Vi har fått möjligheter att fördjupa våra kontakter med nordiska och baltiska forskare, men också möjligheten att göra större forskningsansökningar tillsammans, säger Olena Borysiak, at the West Ukrainian National University.
– Många ukrainare är duktiga på drönare nuförtiden. Roman, som vi jobbar med, har jättestor kunskap och hjälper oss jättemycket, säger Mateusz Liziniewicz, som också ser en kunskapsöverföring till ukrainare som nu får kunskap om hur man kan använda drönare i just skogsförädling, något som de inte har gjort hittills.
Användningen av drönare i forskning om skogsförädling kan spara både tid och pengar och ge en mer objektiv mätning.
– Men det kan också locka fler till att göra jobbet, som annars kan vara ganska enahanda och ha lite trista villkor, säger Mateusz Lziniewicz.
– Roman har lärt oss hur man gör analyser av vår data. Jag hade ett helt annat angreppssätt men han lärde oss hur man gör det mer effektivt.